Gittzyh

Hade en trevlig stund med mamma och pappa. Handlade lite till sonen och lämnade till honom. Han kräktes och var eländig:(

En fantastisk rar människa ringde mig på mobilen....frågade om jag ville ha deras skrivare och scanner för dom skulle köpa ny!! Blev jätteglad. Vi möttes på Ikano parkeringen för överlastande.
TACK snälla ni....(ni vet vilka ni är men jag vet inte om ni vill bli omnämnda vid namn här:))

Sen skulle jag handla lite själv....så snopen jag blev ut när jag kom ut ur affären efter ca en kvart och bilen var stendöd!!
Återigen fick vår käre vän Krister rycka ut och rädda oss!!! Hur vi skulle klara oss utan honom kan jag inte inte ens tänka mig... Fattar ingenting av sånt där tekniskt. Det ska bara fungera, punkt, slut.

Kicka står och hackar grönsaker för fulla muggar...hon blev så sugen på wok, så det blir det idag.

Tänkte ta mig en liten minispa idag....fotbad, fila och smörja fötterna(behövs kan jag säga!)...ansiktsmask bla.
Och nu förstår jag vad som hänt med mitt tappade hår! Det har bara förflyttat sig!!!!!
Inte för att jag är speciellt feministisk eller så men jag brukar inte raka mina ben på vintern. Jag fryser så förbannat så all isolering är av värde. Och jag behöver ju inte visa upp dom i nån kjol eller så....
Men jösses!!! Det var en jungel! Det var nära att jag fick ta fram saxen innan jag kunde raka....
Eller ok, lite överdriver jag kanske:D
La i hårfärgen också(som jag köpte i fredags kväll) så nu glänser jag ikapp med kastanjerna på gårdsplanen som jag inte orkade kratta upp i höstas.
Inte ett grått syns.....i ca en vecka eller nåt. Men ändå. Får väl passa på att spegla mig ordentligt några dar:P

Fick ett långt mail från en saknad vän. Blir sååå jätteglad när jag hör ifrån henne!
Hoppas vi kan få tillfälle att ses snart. (Är inte säker på att hon vill nämnas vid namn här heller:))

Marianne har tänkt samma tanke som jag....det är kanske så att jag ska dansa MER för att slippa värsta värken!
Men jag har gått på bakslag förr....tar en dag i taget.

Fick också ett tips angående min drömfångare. Himla smart tänkt.....
Om jag inte minns vad jag drömt när jag vaknar, hur kan jag då vara säker på att mina tårar är sorgsna?
Det kanske är så att jag skrattat så jag gråter i sömnen.
Så mycket tokerier som jag får vara med om tack  vare alla älskade vänner så är det ju inte helt omöjligt.
Tack så mycket för dom orden Grammis!

Tack till alla som lämnar kommentarer eller hör av sig via mail!!!