Kan man få slippa?
Mina två senast visningar har landat på ca 500 kr st....jag får alltså betala för att jobba eftersom det inte ens går ihop till bensinen!!
Mina nyaste provsvar kom igår....jag kunde ju talat om redan innan ungefär hur det skulle se ut, känner det sååå väl :/
Min kropp går på tokvarv, har hjärtklappning...musklerna "tuggar" och det kryper i kroppen
Det går inte att varva ner...går inte att sova...går inte att sluta gråta
Flyttkartongerna ligger fortfarande kvar på altanen....jag har packat en och annan liten låda, sen skakar jag, svettas och stammar och måste lägga mig
Nu ska jag iväg på en visning där jag inte vet om det kommer nån gäst, för värdinnan har inte fått ett enda svar!
Jag skulle gärna vilja slippa ALLT just nu...precis ALLT
Bara ligga i en säng och dumglo in i väggen
Fy så hemskt det är att må så här....kan inte för mitt liv komma på när jag önskade mig detta?!
Ledsen
Tårarna bara rinner och rinner, kan inte sluta gråta
Det är mycket nu!!
Händelserik måndag
Vi pratade en stund och kom fram till att vi gått isamma skola...världen är allt bra liten :)
Åkte iväg till gymet...det går tröööögt....har ingen ork eller lust heller för den delen.
Efter lunch bestående av rester från gårdagen, hämtade jag och K mamma för att åka och fira Lucas 1 årsdag <3
Så stor han blivit lillplutten...vi fick massor av pussar vilket gjorde hans mamma avundsjuk haha
Handlade med mamma och lämnade av henne
Hem för att lämna ut leverans med Pl....fixade broccoligtatäng till middag och fick besök av sonen som ville låna skrivaren för att kunna fixa en del ärenden
Nu ska jag rensa ur ett par skåp....fast egentligen vill jag gå och lägga mig
Var ska jag hitta orken till detta?!
Natti natti
Vill sova nu, men det blir nog inte lätt
Huvudet har gett upp för länge sen ialla fall hahaha
Har suttit ensam i tv rummet och kollat på tre avsnitt av Alcatraz och tröstäit chips. Så nu mår jag illa och magen står i sju hörn
Det kommer kännnas låååångt till klockan ringer men jag säger ändå natti natti nu :)
Tradig söndag
Gick upp och tog min medicin och åt en smörgås....regnet smattrade på rutan så jag kröp ner en stund till
Familjen vaknade....jag förberedde middag, fixade med disk...gjorde mig i ordning....åt lunch och så åkte jag till Ödeshög.
Sa till familjen att det känns väldigt låååångt att åka dit idag :)
När jag dukat mitt bord satt värdinnan och grät...av 9 gäster som tackat ja kom en!
Hon försökte nå de andra när dom inte dök upp men ingen svarade.
Så det gick inte ens ihop till bensinen idag kan jag säga
Hem och fixa sås...sambon hade satt igång kastrullen med potatis jag skalat innan jag åkte
efter lite mat ska jag nu bänka mig i soffan....huvudet värker och humöret är under skosulorna
Lite får jag allt skylla på hormonerna :)
Gästen som kom var himla trevlig...vi tre hade diskussioner om det mesta här i livet medan dom bläddrade i katalogerna...när vi kom in på ålder så undrade hon om vi andra hade funderat på hur livet skulle bli efter 40?!
Jag fick ta fram mitt körkort för att visa hur GAMMAL jag är för det kunde hon aldrig tro! HAHAHA Det var dagens positiva kick...den varade en stund, tills jag kom hem och satte igång datorn och såg meddelanden....:/
Vi fortsätter på lördagen...
Efter det att jag skrev här sist så åkte jag och handlade middagsmat.
Åkte till pappa och umgicks med honom...han var jättepigg i dag, pratade mycket/högt och tydligt vilket gjorde mig glad :)
Han musmsade banan, drack festis och vi pratade en lång stund tills jag såg att han tröttnade.Frågade om han ville lägga sig men han undrade om det fanns nån film att se.
Så vi fyllde en skål med choklad, stoppade en festis i tröjfickan och körde ut idagrummet
där satte vi igång Göta Kanal. Snart kom den ena efter den andra rullstolen och placerade sig runt omkring
Vi bjöd runt vår godisskål och pappa såg såå nöjd ut.
Just i det läget kramade jag honom hej då..klappade lite på honom och gick iväg för att ta hissen ner.
Han vinkade glatt efter mig när jag gick
Åkte iväg för att leverera lite ljus...for sen till gymet för ett lättpass. Kroppen har fan ingen ork!
Blir så frustrerad!!
Hem för att laga lite mat...fläskfilé till mig och oxfilé till sambon. Till det åt vi klyftpotatis, pepparsås och grönsaker. Sköljde ner med ett glas cola zero ;)
Dottern åkte iväg för att grilla med sina bröder och några kompisar.
"Papsen" och jag hamnade i soffan i paltkoma och slog igång ett avsnitt av Alcatraz
Tog sen en promenad för att få lite frisk luft och rensa tankarna lite. "Skiten" tränger sig på hela jävla tiden :/
Nu ska vi se ännu ett avsnitt....jäkla bra serie måste jag säga
Har fått ett meddelande från en rar, go tjej som gjorde mig glad för en stund <3
Och ett samtal från en av kollegorna som haft en toppenvising och fick en ny rekryt på köpet. Det gör mig verkligen jätteglad. Nu är hon ett steg närmar sitt mål och jag håller alla tummar för att hon ska lyckas <3
Bloggen lever!
Mycket vatten har runnit under broarna och många berg har bestigits sen dess
Livet går vidare vad som än händer...fram till den dan man blir nergrävd. Det har jag lärt mig
Jag är en känslomänniska som behöver få skriva av mig...få dela med mig av mina känslor när jag är glad eller ledsen. Facebook är det ställe som jag uttryckt detta på senaste året
Anledningen till att jag kom på att titta in här är att jag har en down period ....mycket tankar som rör sig och är ledsen, gråter bakom leenden. Men på fb får jag kommentarer och meddelanden som ibland är rena personangrepp. Som gör mig otroligt ledsen!
Jag vet att mina riktiga vänner som verkligen känner mig ser igenom detta. Och jag vet att ni finns där när jag klättrar upp igen <3
PartyLite har varit det som hållt mig uppe de senaste åren. På mina visningar får jag kraften att orka vidare i vardagen genom den glädje och värme jag möter där.
Och på Jophielernas enhetsmöten där vi har högt i tak, trivs med varann, har skoj och tycker om varann
Men efter de senaste dagarna börjar jag tvivla....jag kanske har haft roligt färdigt nu?
Då kollegor utanför min enhet inte gillar sättet jag jobbar på(de sätt som är bäst för mig!) utan tycker att jag förstör för dom. Och när jag inte kan/får jobba på mitt sätt så förstörs glädjen.
Jag kan inte boka visningar som jag vill vilket medför att jag troligen får respitmånad som det ser ut nu!!
Och det känns kan jag säga, det har jag jobbat för att inte ha, det är ett av mina mål varje månad.
Och jag VET att månaden efter det ligger jag ännu sämre till....alltså tappar jag min ledartitel. Själva titeln gör mig ingenting att bli av med, men allt vad det medför...allt vad det innebär :(
Jag har jobbat så hårt för att komma med på resan till Mexico. Jag har sett fram mot det och t om drömt om det på nätterna.
Nu när allt är klart att jag får åka, så vill jag inte längre
Där är jag långt från familj och vänner...bland människor som inte tycker om mig, som gör sitt bästa för att trycka ner mig och förstöra för mig.
Falska människor som låtsas vara mina vänner och bryr sig.
Men var sak har sin tid sägs det ju....det verkar som att tiden före PL är tillbaka för min del. Att sitta instängd i en lägenhet 24-7 ....inte orka bry sig om nånting för man är så deppig. Det sägs att livet har en mening med allting....får filura lite på vad det menar med det här.
