Käre nån vad tiden går!!!!

Det har börjat bli populärt i min "nyare" bekantskapskrets att blogga :)
Det fick mig att idag titta in här på min sida....som jag slutade skriva på av olika anledningar, för längre sen än jag trodde.
Den ena anledningen var att jag skaffade mig ett liv hahaha.....fick lite tidsbris helt enkelt....den andra var all skit jag fick ta emot av både anonyma och sk vänner
Jag har läst måååånga bloggar, verkar bara vara min som inte får innehålla personliga saker :/

Men jag är jag, den enkla människan som står med båda fötterna på jorden och som vill le mot hela världen!
Den som inte tål det behöver inte le tillbaka.... det har jag aldrig krävt. Men låt mig bara få vara den jag är, alltför länge har jag försökt vara alla tillags. NU har min tid kommit.
Man kan inte älska alla här i världen, men man kan visa alla respekt.

Mycket vatten har runnit under broarna sen jag skrev här sist....både bra och mindre goda. Men dom har alla gett mig ytterligare en erfarenhet att ta med på min fortsatta vandrig genom livet.

Min hobby som oberoende PartyLite konsult, mina nya krämpor, danstävling, körkonsert, nya vänner, insikt om vilka som är ens riktiga vänner, mitt återuppväckta intresse för det mediala ...ja listan kan göras lång på vad som hänt.
Fortfarande saknar jag vissa människor i min närhet, vet inte om det nånsin kan läka. Jag har försökt räcka ut en hand, men det krävs två för att det ska bli ett handslag.

Det blev ett djupt inlägg :)
Behövde nog få ur mig ett och annat för att kunna möta morgondagen med ett leende.
Hela helgen har jag dock skrattat och smilat så jag är rädd att jag inte kan stänga munnen när jag ska sova.
Ändå gömmer sig småsaker i ett hjärnskrymsle som poppar upp när man minst anar det....känns skönt att få skriva av sig och dessutom veta vilka jag kan öppna mitt hjärta för och veta att det stannar där <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0